Orenukerna delas in i fyra olika könskategorier, naturligtvis är det hingst och sto som är "huvudkönen", men man brukar även räkna in valack och märr som ett eget kön.
En hingst är en fruktsam orenukhane. När hingstar når könsmognaden sväller deras muskler, de får basröst, stor tjock "lejonman", skägg, mustasch (eg. långa morrhår), tofsar på haser, armbågar och öronspetsarna, horn och hovskägg. De är i många fall lite mer retliga på humöret än valacker, ston och märrar. Men i regel alla hingstar är ändå väldigt vänligt inställda mot andra, påståendet att de är elaka och omedgörliga är inte alls sant, men de kan bli väldigt arga om man på något sätt är elak mot den eller någon annan som den anser som sin flockmedlem, vilket grundar sig på hingstarnas flock-instinkt. Hingstar drivs av flera speciella instinkter; flock-instinkten, förökningsinstinkten och instinkten att inte skada ston och ungdjur.
Ett sto är en fruktsam orenukhona. De är i regel väldigt feminina, och brukar hos de flesta raser vara mindre än hingstar. Men de är utmärkta jägare och mödrar. De kan jaga i vatten, på land såväl som från luften, alltid lika tyst och ljudlöst. De har ett stort tålamod för att på på bästa sätt kunna uppfostra sina avkommor och jaga svårfångade byten. Ston får inte alla "hingstaccesoarer" som hingstarna får vid könsmognad, men istället växer ett enhörningsliknande horn ut mitt i pannan. Hos ädla raser brukar hornet vara spiralformat och relativt lång, hos mer kallblodiga typer är de fotast korta och raka. Hornet är till skillnad från hingstarnas stora hornkrona kanske inte värdens mest imponerande, men det kan ha en förödande effekt i med sin väldigt vassa spets.
En märr är ett steriliserat orenuksto. En märr och ett sto är alltså inte samma sak, som man kan tro. Märrar är i regel lugnare, lätthanterligare och snällare än hingstar, ston och valacker. Men naturligtvis finns det undantag. En märr är steriliserad, och är alltså steril, dvs ej fruktsam och kan inte få föl. När man steriliserar ett sto opererar man bort livmoder och äggstockar, och därför blir stoet då sterilt. Ett sto som steriliseras kommer att tappa sitt horn vid nästa hårfällning, och istället för att ett nytt, likadant horn växer ut brukar oftast ingenting växa ut igen, i sällsyntare fall kan de dock få en liten liten kvarleva av hornet.
En är en kastrerad hingst. De är oftast lugnare än ston, märrar och hingstar. Valacker är sterila, dvs de kan inte få avkommor. När en hingst kastreras tar man bort testiklarna på honom, vid nästa hårfällning då den före detta hingsten tappar sina horn och byter päls får den mycket mindre och tunnare man, hovskägg, skägg, mustasch etc. När hornen sedan så småningom växer ut igen är också de betydligt mindre, inte större än ett par rådjurshorn.
Page Information
|
Wiki Information
|
Recent PBwiki Blog Posts |